mizaru

Såg precis att någon googlat på "bror och syster knullar bild" och hamnat på min blogg.... IOUW. What the hell liksom? Vad är det för fel på mänskligheten, seriöst.

Så blev soffan använd åter en natt. Den går på högvarv nu för tiden tycker jag. Enda som är dåligt med att ha en soffa som är mycket sovbar är att man ibland kanske hade önskat att man inte hade det. Typ eventuellt inte ens haft en soffa. Varför? Tänk ut det själva. Moaha.

Iallafall. Jag hann städa hjälpbart innan N kom hem till mig. Vi käka pizza, pratade massa, drack te, slökollade på TV och sen såg vi på film. Mycket trevligt. Tycker om att umgås med folk som det känns som att man skulle kunna prata med i 5 år i sträck utan att man skulle få slut på samtalsämnen. N är definitift ett sådant folk.

Idag ska jag till pappa och äta tacos, imorrn ska jag hänga med P, på torsdag kommer det antagligen 2 CS:are hem till mig och på fredag åker jag till London. Hmm. När ska jag ha tid att spela WoW egentligen? Damnit. Känns dock inte som att spela WoW borde vara något som man planerar in att man ska göra, mer som en grej som man bör göra när man inte har något bättre för sig. Att prioritera bort riktiga människor och sitt riktiga liv för ett spel (åh, det gör nästan ont att kalla WoW för ett spel) känns fel. Måste försöka hålla det dära under kontroll. Vill ju inte bli som skräckexempel man hört talas om....

Oh no. Jag är nervös. Som fan... Har inte hunnit förbereda mig mentalt för det här, och framförallt har jag inte hunnit förbereda varken mitt hem eller mitt ytrre för det heller. Det där med första intryck, är det sant? Hoppas inte det. Men kanske bra att man kan avancera uppåt istället för att folk upptäcker de dåliga grejerna efter ett tag och blir besvikna. Så. En halvsjuk sunkig Jessica och ett bombnedslag till hem får väl duga. Får iallafall se en äkta sida och inte en påklistrad sådan. För mitt hem är nog trots allt oftare ett bombnedslag än nystädat. Och jag är nog oftare sunkig än tillpiffad. Och tyvärr är jag även sjuk en hel del. Hmm.

Men jag har fuskat lite, jag slutar nämligen klockan 6, och hon kommer inte förens klockan 7. En timme att panikstäda på. Borde få bort det där värsta. Moahaa.

Åh, jag har verkligen gått ner mig nu när jag har varit sjuk.. Inte brao, inte brao. Måste städa hemma men har verkligen inte pallat. Jag har inte pallat göra något överhuvudtaget. Knappt äta mat. Men det måste man ju, annars kommer jag antagligen aldrig bli frisk. Känner mig aningen bättre nu iallafall, igår trodde jag att jag skulle dö ungefär. Mår fortfarande inte bra, men har så dåligt samvete för att jag vart hemma så mycket.

En endaste sak är bra med att vara sjuk. Man kan spela WoW. Så mycket att jag numera är lvl 70, är med i en asbra guild, skaffat flying mount och håller på med att bli attuned till Kara. Något som inte är bra med det är att jag också dagdrömmer om WoW, planerar hur jag ska göra för att skaffa shysst gear och drömmer mardrömmar om att farma primal air på elemental plateau.

Farmor har sagt till mig att du tror att jag är arg på dig. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var det. Du förstörde min barndom och sen när jag väl börjat lita på dig igen så förstörde du min lillasysters med. Ursäkta men hur kan jag inte vara arg för det? När du inte ens har sagt förlåt eller visat minsta tillstymmelse till att du ångrar dig eller ens inser att du gjort något fel.

Jag förstår allvarligt talat inte hur du tänker. Det verkar som att du vill att jag ska ringa dig och försöka få umgås med dig och underhålla den lilla relationen som vi har. Det kan du glömma. Varför i helvete skulle jag det? Även om du inte skulle gjort något fel så är det fortfarande du som är föräldern och då är det faktiskt upp till dig att ringa till dina barn. Men så har det aldrig varit, eller hur? Och jag förstår att du kanske känner dig aningen förvirrad när inte alla springer runt och följer din pipa längre, eftersom jag också känner mig förvirrad. Du ger nämligen MIG dåligt samvete. Jag vet att det är meningen också, för världens största martyr och ego, det måste vara du.

Hur kan du inte visa ånger? Hur kan du inte må dåligt? Hur fan rättfärdigar du det här för dig själv? Jag fattar verkligen inte. Det enda jag fattar är att du skjuter över massa saker på mig och får mig att må sämre. Och varför ska jag vilja ha kontakt med någon som är som du? Även om det råkar vara min pappa. Eller. Du är inte ens min pappa. Du råkade knulla med min mamma för 26 år sedan, bidrog med en liten spermie och 2 år av bråk med min mamma och sen drog du. Hur kan du vara en pappa? Spermadonator möjligen. En jävligt kass spermadonator.

Innan du kom ut så pratade jag med Ib om att jag nästan önskade att du inte skulle göra det. För jag visste inte hur jag skulle förhålla mig till dig längre. Om att jag hade absolut inget förtroende för dig längre och att jag nog inte kommer våga känna något för dig någonsin igen eftersom du bara fuckat upp allting om och om igen. Till slut tröttnar man. Man försöker skydda sig själv och sina känslor. Kan du förstå det? Jag hade önskat att du skulle be om förlåtelse, se en liten skymt av ödmjukhet, men det gör jag inte. Du har till och med slutat ringa till mig för att "jag verkar arg". Jamen det är ju en skitbra idé, att sluta ringa. Istället för att fråga vad som är fel och försöka göra det bättre. Men jag antar att du är rädd för att höra svaret. Kanske vet du någonstans långt inne vad du gjort mot mig, min bror, min syster, din mamma och alla runt omkring dig. Jag hoppas verkligen det och att du plågas riktigt jävla ordentligt. Då finns det iallafall någon slags rättvisa här i världen.

Har inte pallat skriva blogg de senaste dagarna. Har blivit lite paranoid igen, vet ju inte vem som läser. Ibland så får jag storhetsvansinne och vill att så många som möjligt ska läsa, men egentligen så vill jag ju verkligen inte det. Fattar inte varför jag skriver blogg ens. Har blivit en vana mest.

Jag har iallafall vart sjuk de senaste dagarna, inte haft någon röst. Jag skyller på C eftersom det var henne som jag hängde med kvällen innan jag blev sjuk. Spänningen i våran Nintendo 8-bitars Tennisturnering tog väl musten ur mig I guess. Track and Field var iförsej jobbigt på riktigt, fick träningsvärk i pekfingret. Anyways. Jag kan inte prata, har feber och som om det inte räckte så vaknade jag upp med mensvärk och även en släng av magsjuka idag. Tjohej. Det är så roligt att vara mig ibland.

Något som däremot ska bli roligt är på söndag. Om jag blir frisk tills dess förstås.

Min soffa och madrass har blivit välanvända de sista dagarna. Igår sov nämligen Erica och Vera över också. Katterna var duktiga även denna gången, jag är så stolt över dem! Erica och jag käka pizza, drack cola och tryckte i oss ostbågar, sen dök Vera upp och då kollade vi först på massa David Lynch klipp på youtube och sen på hela Beyond The Pale med Jim Gaffigan. Höll seriöst på att kissa på mig av skratt. När det blev sovadags så kollade vi på The Emperor's New Groove, seriöst en av mina disneyfavoriter. Behöver jag ens skriva att jag vaknade med träningsvärk i magen? Moaha.

Skjutsade Erica till flygplatsen på morgonen, så nu vet jag vart Bromma Flygplats ligger också. Kan ju vara bra att veta. Inte vet jag riktigt varför men iallafall...

Vart astrött hela dan idag. Blev rätt sent och sen upp tidigt för att åka till flyget... Uäh. Borde lägga mig snart. Precis som att det kommer hända.... Hrhhm.

Har precis kommit hem från E:s födelsedagsfest. Hon bor i en helt sjukt grym lägenhet på Kungsholmen i Sthlm, var tvungen att påminna mig själv om att hon faktiskt FÅTT den av sina föräldrar en gång i tiden så jag slapp bli alltför avundsjuk. Jag gillar att ta hand om mig själv, att inte stå i skuld till någon, och om man fått en lägenhet så står man fett mycket i skuld till den som gett den till en. Trodde att folk som jag kände skulle komma dit, men typ alla hade bangat, så nu kände jag bara E (som fyllde år, och därmed var tvungen att mingla runt och snacka med alla) och hennes pojkvän som jag träffat en gång. Hittade iaf några trevliga folk, bland annat en jämnårig tjej som brukade hänga på Razastan typ samma tid som jag gjorde samt en liten gullig tjej som klättrar. Hade rätt trevligt till slut ändån, fast när det var dags att gå ut så sluta det roliga. Åkte till typ 3 olika ställen och det var aslång kö på varje ställe. När vi stod utanför Berns(?!) och trängdes så kände jag att det bara var för mycket och bestämde mig för att åka nattbussen hem.

Bussfärden var hemsk as usual, trots iPod och bok. Var ashungrig också, så satt och hade våta drömmar om nudlar och kyckling i röd curry. Var såklart tvungen att införliva dem när jag kom hem, och HELVETE vad gott. Jag dör lite inombords när jag tänker på det. Åhh.. Skulle kunna käka lite mera om det inte vore för att 1. det är slut och 2. jag är så damn mätt att min mage kommer sprängas i äkta alien breakout stil snart.

Boken jag läser är förresten hemsk. "Hon går genom tavlan, ut ur bilden" av Johanna Nilsson. Så mycket saker som påminner om min egen barndom och konstiga minnen som blivit begravna långt bak i hjärnan kommer fram. Jag tror inte att det är bra för mig att läsa såna böcker egentligen, men jag kan bara inte låta bli... Det är när jag läser sådant som jag förundras över att någon överhuvudtaget överlever barndomen. Det är också då som jag blir så förbannat glad att jag inte är barn längre, eller ens tonåring. Fy satan. Aldrig att jag skulle vilja bli det igen.

Nu ska jag sussa och drömma om nudlar.

Jag är inte död. Inte heller våldtagen. It was a success! De var mycket trevliga och artiga, så jag var inte ens ett uns rädd när jag väl hade träffat dem. Pratade lite om att jag funderat på att inte låta dem sova hos mig och sådär, och de fattade verkligen. De trodde inte att många andra tjejer skulle låtit 2 snubbar sova hemma hos dem heller. Men jag är glad att jag genomförde detta, glad för att jag vågade och inte lät min överanalyserande hjärna take the best of me.

De fick lasagne och kladdkaka, satt och snackade ett tag och sen så spelade vi IceClimber och Tekken2. Jag vann i IceClimber, men Tekken var det lite mer jämt i. Sen bäddade jag soffan och madrassen och så sov vi alla tre som små grisar.. Haha. Katterna var ovanligt snälla, hoppade knappt runt nånting på hela natten. Jag är alltid så orolig när någon sover över att de ska störas av katterna, jag är ju så van, men när nån sover över så blir jag också överkänslig. Ligger och lyssnar efter ljud och vaknar aslätt.

Anyways. De verkade glada och nöjda med mitt hosting, och jag är också glad och nöjd för att de var trevliga och roliga människor som jag är glad att jag har träffat.

Ihhhhh, jag är helt sepenervös. Snubbarna från Belgien kommer hit ikväll. Jag dör. Eller, jag hoppas att jag inte dör. Ska ha pappa på speed-dial eller nåt, eller kanske 112 för säkerhets skull. Sleep with one eye open. Jag hoppas verkligen att allt går bra, min syn på mänskligheten förtjänar det.

Jag är ett geni! Gjorde kladdkaka nyss och hade i krossad vit choklad. Grymt gott! Finns en risk att jag kommer må illa innan denna kvällen är över.

Åh.. Jag brottas med mina egna fördomar just nu. Tycker faktiskt att det är rätt jobbigt. Inser liksom att jag kanske inte är lika öppen som jag trott att jag var. Jag vet att det har hänt på sistone också, jag var inte såhär förut. Förut så trodde jag det bästa om människor, och framförallt så trodde jag även gott om män. Nu så är det som att jag ser en potentiell våldäktsman i varenda snubbe som jag inte känner. Jag kan få lite freakouts när det är en manlig kund här i butiken på kvällen och jag är själv här. Än värre om det är 2 stycken eller fler. Man vet ju att människor har en tendens att hetsa upp varann, de är farligare i grupp än ensamma. Fan också. Jag vill inte tänka sådär.

Anledningen till att jag börjat fundera på det lite mer än vanligt är för de där 2 snubbarna som antagligen ska CS:a hemma hos mig imorrn. De är liksom 2 stycken och jag är endast 1 person. De kan dessutom snacka franska och smida planer utan att jag fattar nåt. Jag vet ju absolut ingenting om dom. Det som oroar mig lite är att han skriver såna där flirtiga smileygubbar i varje meddelande. Jag vill inte att han ska flörta med mig. Vill inte att han ska tro att bara för att han får sova hos mig så är jag intresserad. Dock har jag vart med om att  killkompisar har fått sova över för att jag vart snäll och så har de börjat tafsa på mig när jag sov. Om nu kompisar kan göra sånt, så kan ju främlingar göra det också.

Fan. Jag vet inte. Har ingen bra känsla inför det här. På ett sätt så vill jag genomföra det iallafall, se att det inte händer något och återfå lite tro på mänskligheten. Men tänk om det händer något. Då kommer jag bli ännu mera bitter än vad jag redan är. Jag har ju dessutom bestämt att jag måste åka på långresa själv, leva backpackerlivet. Det kommer ju aldrig funka om min hjärna ska funka såhär.

Ångest. What to do?

Gjorde världens godaste lasagne idag. Fattar inte att jag pallade, eftersom det tar typ 1½ timme att göra den. Man måste hacka grönsaker (lök, paprika, chilifrukt), steka dem och k-färsen, krydda, koka med krossade tomater och sedan det värsta; göra bechamellesås (hur det nu stavas). Bottenredning innebär vispande i minst 15 minuter, och krampen i armen var inte långt borta! Sen smörja form, lägga lager mellan pastaplattor (spenat och vanliga), hyvla över ost och sen in i ugnen i 30 minuter. Man kan dessutom inte äta den direkt när den kommer från ugnen, dels är den för varm och dels så blir den 100ggr godare om man väntar tills den svalnat en aning. Man kan ju lugnt påstå att jag var hungrig som ett djur när jag äntligen fick äta den, eftersom min föda under dagen endast bestått av de där ballerinakakorna jag hetsåt på jobbet. Åh den var så god! Jag dör lite inombords. Har massor kvar i kylen, så middagen är kirrad i minst 3 dagar framåt. Hawiee! Jag imponerar på mig själv ibland.


Blev bjuden på E:s födelsedagspartaj på lördag. Jag som inte skulle gå ut på minst 1 månad hade jag tänkt. Damnit.

ÅAAHH! Jag är så uttråkad att jag dör. Har vart så damn dött här på jobbet, och det värsta är att det antagligen bara är till att vänja sig eftersom oktober-februari knappast är cykelhögsäsong. Är själv här, G är hemma och bygger om. På ett sätt är det bra att vara själv, man behöver inte göra lika mycket då, men å andra sidan går tiden SÅ mycket långsammare när man bara sitter och stirrar rakt ut i tomma intet jämfört med när man jobbar på riktigt. Hittills så har jag inte gjort nånting som skulle kunna kallas för arbete förutom att ha plockat ut cyklarna imorse. Jag har även ätit cirka 8 stycken ballerinakakor om det räknas som arbete. Rätt jobbigt att lyfta dem till munnen menar jag.

Vad jag däremot har gjort är att drömma om min blivande tatuering, samt om en cykel som jag planerar att köpa. Måste ju börja träna, och vad passar bättre än att cykla mtb när man ändå jobbar i en cykelaffär? Har redan spanat in cykeln jag vill köpa, men den blir inte tillverkad och skickad hit förens i januari... Dåulit. Den är nog lite overkill för mig egentligen också, men vafan, ska det va så ska det va!

Förresten så kanske det kommer två couchsurfers hem till mig typ imorgon.. Jag är lite rädd för det är 2 snubbar, utan referenser. Får skaffa en kniv som jag kan sova med under kudden. Bwahaha. Hoppas de inte tror att jag är värsta hippa sthlms-bruden som ska visa dem det heta sthlms-utelivet, för då har de verkligen gått på en nit. Har verkligen noll koll på utelivet, särskilt det heterosexuella utelivet. Jag ska nog ta med dem till connection i så fall, bara för att! Bwahaha igen.

Såg på Miami Ink igår. Det programmet är tamejtusan inte alls bra för mig. Blev galet sugen på att tatuera mig igen... Inte några mesiga småtatueringar nu (ja, jag tycker mina apor är små, trots att de tar upp hela mitt ryggslut), utan någon riktigt stor sak. Helst över hela låret, och så lite upp på ryggen. Skulle vara shysst att försöka få ihop mina tatueringar till en mer sammanhängande, så man inte känner sig som ett klotterplank. Över hela utsidan på höger lår, upp över höften, lite på rumpan fram mot magen och upp på sidan av ryggen..... Ja! Vilken bra idé! Måste bara komma på motiv. Surfblommor vill jag ha iallafall tror jag... Kanske väva in lite andra grejer i... Och så i färg! Trött på svarta tatueringar nu. Hatar att behöva få fram motiv från en idé... Men kan ju antagligen få hjälp på tatueringsstudion. Vill helst av allt göra det NU! Eller igår.

Pratade precis med min lillebror som bor i Helsingborg i 20 minuter. Har nog aldrig pratat så länge med han någonsin förut, inte i telefon iallafall. Kände mig lite stolt för att jag ringde han, jag är så himla dålig på det där med att hålla kontakten annars. Särskilt telefonkontakt. Men det känns så dumt när folk frågar mig om brorsan, har liksom ingen koll på vad han gör. Känns taskigt. Nu fick jag lite uppdatering iallafall, han har sin första tenta om bara några dagar. Leskit. Frågade om han ville bo i min lägenhet de 2 veckorna som jag är i Thailand också, och det ville han! Tjohej, mina kattvaktsproblem är lösta. Då får han ju testa hur det är att ha katt också, så kan han bestämma sig då om han verkligen vill ha det eller ej.

Ikväll skulle jag tydligen träffa mamma, hade glömt bort det totalt... Men hon ringde och frågade om jag inte ville gå på bio också, och min tvekan innan jag fattade att vi överhuvudtaget skulle ses var lagom avslöjande. Hatar när jag glömmer saker, känns så taskigt mot de som jag glömmer. Borde skaffa en kalender. Men skulle antagligen glömma kalendern nånstans ändån, så det skulle ju knappast hjälpa.

Hade egentligen sett fram emot att vara själv hemma, känner mig lite översocialiserad. Mitt wow-spelande har blivit lidande. Inte för att det är så farligt egentligen... Borde kanske sluta med det där spelet. Men så länge man inte är beroende och bara sitter hemma och spelar så borde det vara lugnt.

Imorrn fyller Nina år. Får icket glömma! Imorrn åker även Ib iväg till London... Buhuu. Eller lite tjoho också, eftersom jag ska hälsa på han snart... Men kommer inte kunna ringa lika mycket längre. Dåulit. Får börja använda skype igen.

Åkte till farsan på födelsedagskalas. Det var meningen att bara släkten skulle vara med, pappas del av släkten vill säga. Jag åkte verkligen bara för pappas skull, eftersom jag inte direkt gillar någon i den delen av släkten särskilt mycket. Bland annat var min farbror där och han är en av de människor jag avskyr mest i hela världen. Så jäkla självgod och äcklig. Han ska snacka om hur kär han är i sin fula brud och hur bra sexliv de har... Liksom som att jag vill veta det? Dessutom så adopterade han och hans dåvarande fru en unge, och bara ett halvår senare så blev hon gravid. Då var adoptivbarnet M värt vatten helt plötsligt. När de sen skilde sig när M var 14 år så ville ingen ha honom, däremot bråkade de om vem som skulle ha vårdnaden om det biologiska barnet. Slutade med att M fick bo i en egen lägenhet... Sen klagar min farbror på att M beter sig konstigt, att det är något fel på honom. Jag skulle fan vara förvånad om det INTE hade vart nåt fel med tanke på hur han behandlat M. Blir så jäkla förbannad. Har ingen som helst lust att vara trevlig mot honom, har verkligen noll respekt för han.

Anyways, som att det inte var nog med att han var där, så ringer pappa när vi är 1 minut från hans hus och säger att "bara så du vet så är Marita här". Hawhat? Han har liksom sagt hela tiden att hon inte skulle vara det. Jag har ingen som helst lust att träffa hans nya äckliga brud. Funderade seriöst på att vända, men jag åkte med brorsan så det gick inte riktigt, även fast brorsan inte heller var så sugen på att träffa Marita. Försökte ignorera henne hela tiden, ville inte hälsa. Till slut så råkade vi hamna i samma del av huset iallafall och då fanns det ingen återvändo. Fan också. Jag ville verkligen inte veta hur hon såg ut. Jag vill inte veta något om henne överhuvudtaget. Men now its to late. Och jag känner mig lurad. Om pappa hade sagt att hon skulle vara där så skulle jag kunnat få valet om jag skulle åka dit eller inte, men nu blev jag berövad på den möjligheten. Blir fan förbannad. Marita var ful som fan iallafall. Såg ut som en tant. Pappa har verkligen bytt ner sig. Jag skulle antagligen blivit sur om hon hade vart råsnygg också, men liksom, var han tvungen att ta det första som damp ner? En ful fet lärarinna med gäll äcklig röst? Blääääää. Jag hatar henne.

Jag är förbannad. Jag var på födelsedagsfest och Nina släpade med mig ut, vi hann typ hänga av oss jackorna, gå en runda, inse att det var för mycket folk för att det skulle vara roligt och därmed bestämma oss för att dra hem. Gick och skulle hämta jackorna, min var nedslängd på golvet och mina fina älsklingsvantar som låg i jackärmen var borta. Någon idiot hade snott dem. Liksom, vem tar ett par tumvantar? Det hade vart okey om det hade vart vilka andra vantar som helst förutom dem, men just dem hade jag lovat farmor att jag inte skulle slarva bort, eftersom det var typ hennes syster som hade gjort dem, och det gick inte att göra fler eller nåt. Åh, varför skulle jag ha just dom med mig för? Jag blir så arg på mig själv. Borde ha stoppat dem i väskan eller nåt. Men vafan, vem skulle ha trott att ett par tumvantar var hett stöldgods liksom? Blä, jag ville typ börja grina. Eller, jag vill grina, men vad hjälper det? Inte mycket. Jag tror detta är något slags tecken. Varje gång jag dricker så blir jag av med något. Förra gången var det körkort och visakort, denna gången arvegodsvantar. Life sucks.

Nu ska jag sova, sen ska jag upp 11 imorrn och tvätta. Åh vad jag älskar mitt liv.

Nawh, min bror är så söt. Idag var det 1½ år sedan han träffade sin tjej första gången, så då skulle han bjuda henne på frukost på något hemligt ställe. Han gör så ofta tycker jag, planerar såna hemliga grejer på speciella dagar. Jag tycker det är skitgulligt bara sådär i sig, men att det är min bror som gör det gör det hela än mycket gulligare. Detta eftersom han är sådär lite macho, vill inte visa så mycket känslor, och en kram från hans syrra (mig) var det äckligaste han kunde tänka sig för bara några år sedan. He turned out good till slut ändån. Jag tar på mig lite av äran. Bara för att liksom. Moaha.

Klättrade igår, det gick sådär.. Kände mig inte alls lika stark som jag gjort senaste tiden. Tror jag gått upp i vikt också, för selen klämde lite mer än vanligt. Iförsej så klättrade jag bara 5:or och högre, så inte så konstigt att det kändes svårare, det ÄR svårare än det jag klättrat innan. Kom upp på 24 meter igen iallafall, och denna gången hade jag kameran med mig, så kommer nog lägga in nån bild här och några fler i bilddagboken. När jag kommer hem från jobbet that is, och om jag hinner eftersom jag ska iväg nästan på en gång till den dära festen. We will see...

Uäh.. Jag har tråkigt. Det har bara vart inne en endaste kund sen jag kom hit, och han var helt jäkla dum i huvudet. Inte otrevlig, men han trodde att han skulle kunna använda en vanlig vajer istället för positronvajer, genom att lödda på ett extra lager metall så att den blev lika hård som positronvajern..... Ehum. Okeysh. Jag fattar liksom inte, positron är grejer som inte finns längre, som inte använts på cyklar på 20 år, liksom, hur bra skick kan det vara på den där satans cykeln? Ge upp, låt cykeln vila i frid. Köp en ny. Blir så trött på alla som säger "bara den rullar så", och sen går de och köper en mobiltelefon för 4000 spänn, eller en bil för 40.000. Men nej, det är ju så dyrt med en cykel för 5000! Oj oj oj. Du ska ju bara ha den i 10-15 år. Mobiltelefonen slänger man efter 2.

Sen blir jag så förbannad på alla cyklar som finns som man har fått på Siba, eller köpt på Biltema. Jävla skitgrejer. Sen är det vi som får stå och mecka med junket, försöka få det att funka, vilket är nästintill omöjligt eftersom varenda komponent på "cykeln" är det sämsta de kunnat hitta. Folk försöker mecka själva och förstör ännu mer. Det tar i snitt dubbelt så lång tid att fixa samma grej på en skitcykel som det gör på en kvalitetscykel, och då blir det inte ens bra efteråt. Kunden blir sur på oss för att det inte funkar, och blir ännu surare när det kostar pengar, för "det är ju nästan lika mycket som cykeln kostade". JAMEN JORDEN ANROPAR! Tror du att det finns någon anledning till att cykeljäveln var billig? Tänk nu, använd din lilla hjärna....... Det är som att köpa en bil för en tusenlapp och sen bli förvånad över att den inte fungerar perfekt och att man måste laga den för x antal tusen.

Jag gav G förslaget igår att vi ska sluta jobba med junkcyklar, att vi ska ha en lista på märken som är okey, och en på märken som inte är det. Vi slösar så mycket tid på att hålla på med dem, och när vi får dem att funka dugligt så biter vi ju oss själva i röven. De kanske skulle köpt en riktig cykel om de fattade att det var skit de körde runt på. Vi ska snacka med andra cykelhandlare i stan och bilda kartell. Så snart så kan de ju få åka med sin skit nånannastans, för här i stan kommer de icket få hjälp. Moahaha!

Men det är faktiskt för deras eget bästa! Fatta livsfarligt det är att åka runt på en cykel som inte har fungerande bromsar, när hjulet håller på att åka av, när kedjan fastnar och hela cykeln vibrerar pga skeva hjul. Tycker det borde finnas någon slags kontroll på det där, att cyklar måste monteras av någon sakkunnig. Det är ju trots allt ett fordon, det är som att man skulle kunna köpa en bil i kartong, montera den själv och sen aldrig behöva besikta den.

Okey, jag är insöad. I know.

Jag är så förbannat glad att denna helvetessommar är slut att jag är fullkomligt lyrisk över den här hösten och vintern som väntar. Känner mig positiv och det är inte så lite det när det gäller mig. Brukar kallas negativ för det mesta, eller som jag brukar vilja kalla det; realist.

Men antar att det gäller att ha saker att se fram emot, för regnet och slasket känns inte alls särskilt lockande. Ja förutom att man kan sitta inne och spela WoW med gott samvete, tända alla myslampor och värmeljus, att det är mörkt på natten så att jag kan sova normalt (katterna också), att det lugnar ner sig på jobbet så jag kan vara ledig mer och börja senare de dagar då jag jobbar... Hmm. Vet inte om jag kan komma på något negativt. Det skulle vara att man måste bylsa på sig så satans mycket när man går utomhus, men jag har iförsej en fetish på tumvantar, så det är inte heller så illa. Att man blir blek är ett minus. Men det går ju att fixa på annat vis.

Nä, jag gillar nog vintern iallafall. Vi får väl så om det ändrar sig om några månader (veckor).

Idag ska jag iallafall iväg och klättra med 2 kompisar, och imorrn så är det 40-årsfest. Man vet att man håller på att bli gammal när det är en kompis som fyller 40, och inte någon av ens föräldrars bekanta...

Hawiee! Jag får ledigt från jobbet, så jag kommer åka och hälsa på Ibbsie i London den 3-7 november. Han har spelning den 5:e så det är liksom bra tajming då också. Åh, jag är pepp som fan! Har aldrig vart i London heller vilket är nästintill pinsamt... Hur lätt som helst att åka dit jue.

Sen blir det Thailand i januari, och sen tänkte jag försöka åka till Umeå i februari/mars och hälsa på Erica och lite folk från IKK också.

Verkar som att det kan bli en rätt trevlig vinter i år ändå!

Blev inget Lettlandsbesök idag, och jag är både lättad och besviken. Tyckte att det skulle bli lite kul, gillar såna där oväntade grejer som man aldrig vet hur the outcome will be. Men jag fick ett mail till innan om att hennes pojkvän skulle följa med också, och det kändes inte alls särskilt bra då helt plötsligt. Dels för att de skulle outnumber mig själv och dels för att de båda snackar lettländska(?) och det gör inte jag. Skulle kännas som att de har ett övertag. Eller nåt. Jag vet inte. Kändes inte alls bra iallafall. Så blev rätt glad när hon skrev att hon hade hittat nån annanstans att CS:a som var närmre flygplatsen.

Har redan fått en förfrågan till, det är 3 förfrågningar på 3 dagar. Och jag har inte ens några referenser eller nånting. Så det kommer ju bli av förr eller senare liksom. Han snubben från Detroit verkar cool iallafall, har typ samma intressen som mig också. Så jag tror att han ska få CS:a här. Det är ju roligare om man känner att de har något gemensamt med en, att man har något att prata om och sådär. Det enda jag hade gemensamt med lettland-bruden var att vi båda var just brudar. Hon skrev dessutom ett rätt opersonligt brev till mig som jag är pretty sure att hon bara copy paste in till massa folk. Detroit skrev direkt till mig, vilket gör att det känns mycket mer seriöst.

Anyways. Nu har jag det nystädat och värsta mysigt här hemma, jag borde faktiskt städa oftare för min egen skull och inte bara när jag vet att någon ska hälsa på. Trivs ju 100 gånger bättre när det är såhär.

Måste hämta tvätten. Uäh.

Precis kommit upp ur badet, låg i över en timme och lyssnade på Interpol och läste bok. Har köpt nytt badsalt med oliv och grejer, luktade gott och jag blev len som jag vet inte vad. Enda dåliga med att bada är att jag får lite ont i huvudet efteråt, antar att det är vätskebrist, vilket är lite ironiskt. Heh.

Måste fortfarande gå och hämta tvätten, känner mig inte ett dugg sugen. Borde ha gjort det innan badet, men då hade inte allt hunnit bli torrt. Tror iförsej inte att det är det nu heller. Jag tvättade 3 stora maskiner med de kläder som jag använder mest, men båda mina tvättkorgar är fortfarande proppfulla. Enda som skiljer från förut är att all smutstvätt som låg utspridd nu blivit förpassad till tvättkorgen.. Jag har för mycket kläder. Måste rensa. Palla?

Ringde Nina tidigare idag, och hon hade bra besked! Hon är mycket friskare. Wihoo. Hm. Undrar om vi kommer ha nåt att prata om i hela 36 timmar. Fast vi måste ju leka cykelfantaster ibland också. För mig kommer det ju naturligt, kanske lite svårare för Nina.. Hehe. Men det löser sig.

Hämta tvätt, sen te och kinachoklad. Eventuellt packning, men tror det får bli imorrn.

Uäh, står på jobbet och de nya dubbdäcken hänger precis brevid datorn. De stinker verkligen gummi, äckligt gummi. Jag brukar lukta det när jag kommer hem från jobbet har jag fått höra, det känns ju sådär trevligt. Borde bli tillsammans med någon gummifetishist.

Fick sms av Nina inatt, hon skrev att hon var assjuk nu, hostade och allmänt råförkyld. Jippie. Det betyder att hon antagligen inte kan henka på båtresan. Vet inte om jag ska åka själv då eller om jag ska försöka panikragga med mig någon annan, men de flesta jobbar ju och det är rätt sent påtänkt, vi ska ju åka imorgon kl 14.30. Får väl hoppas på ett mirakulöst tillfrisknande. Jag vill ju att hon ska följa med så vi kan prata finlandssvenska och dansa fuldans på discot. Damnit. Skita i att åka känns inge kul heller för då måste jag ju jobba istället... Åuh. Beslutsångest.

Ikväll blir det städning och tvättning som gäller. Tjokoko. Men jag måste, mina (ja jag har 2) tvättkorgar är sprängfyllda, det går inte att ens att trycka i ett par strumpor däri. Detta resulterar i väldigt roliga klädkombinationer de senaste dagarna samt smutsiga kläder runt helt lägenheten. Snyggt I think. Not.

Mår mycket bättre idag! Wiee! Jag tänker inte bli för glad, för hipp som happ kommer jag säkert bli sjuk igen. Men man får väl vara glad så länge det varar.

Jobbade och det kändes nästan kul. Fick massor gjort utan att anstränga mig alltför mycket. Efter så åkte jag hem till mamma och fick mat. Vi snackade skit om pappa precis som vanligt. Känns lite fel, för det är inte meningen att göra det, men det blir liksom att jag berättar saker som han gjort och sånt som stör mig... Och det stör ju mamma också oftast. Pratade om annat också, bland annat mammas nya jobb. Hon verkar jätteglad för det, och jag tror det kommer passa henne jättebra. Lätta grejer, inget tungt att bära och inte så stressigt. Smycken handlar det om.. Inte min cup of tea direkt, men vi är ju knappast intresserade av samma saker jag och mamma ändå.

På torsdag åker jag på finlandskryssning. Helkama (cykelmärket) ska ha som mässa i Finland och de som köper cyklar för en viss summa får åka med gratis. Mat och dricka ingår. Jag ville inte åka först, för G ska inte åka och att åka själv med massa cykelgubbar kändes sådär lockande, men så snackade jag med Helkamas representant och han sa att jag fick ta med mig en kompis om jag ville, så nu ska Nina åka med. Hawiee. Hon måste också kolla på de nya cyklarna och sitta i konferensrummet ett tag och sådär, men det får hon väl stå ut med. Hon får ju gratis semester liksom. Jag med för den delen, eftersom det räknas som jobb. Moahaha.