mizaru

Att rätt många googlat sig hit till den här bloggen genom att söka på nedanstående text och/eller telefonnummer gör tyvärr att jag börjar tvivla på att jag faktiskt har vunnit en massa miljoner. Men det borde jag ju å andra sidan kanske ha fattat, när de vill att jag ska skicka mitt telefonnummer till dem. Jag menar, de har det väl redan. Eftersom jag fick sms. Inte så smarta de där killarna (antar bara att det är snubbar som skickat, fick den känslan liksom).

Annars då? Jodå så atteh. Stinker rotselleri. Lukten går inte bort från fingrarna. Har ett linne med ganska mycket kräks och dreggel på. Som en bonus spillde jag lite (läs mycket) te på mig själv nyss. Och jag slår vad om att det numer även finns chokladfläckar på det, eftersom jag åt mörk choklad till ovannämnda te. Har dessutom flottigt hår eftersom jag badat i klorvatten två dagar i rad utan att kunna tvätta det ordentligt efteråt.

Slutsats. Jag är jävligt fräsh.

Fick ett sms nyss:

"Ticket no: 501120 have won One Million Pounds in a FREE LOTTO ATM PROMO For claims email your MOBILE NO & 501120 to [email protected] or call +447780061745"

Jomen Tjena.

Ny svenneblogg:

http://blogg.mama.nu/dexter/

Jag har brutit mot min diet. En vecka höll den. Knappt. Men jag är sjuk, så jag tycker jag har fripass! Och eftersom det är jag som sätter reglerna så har jag rätt! Dessutom så pratar vi om den här:

 

Jag har velat äta den sen jag först såg att den kommit. Jag älskar mintchoklad. Och denna var hur jäkla god som helst. Dessutom gjorde den så att jag blev frisk! Nästan. Haha. Jag mådde skit imorse och på dagen, sen släpade jag mig till affären och köpte mjölk och choklad, kom hem, tryckte i mig en alvedon, lite multivitamintabletter, några omega3 och nästan hela chokladkakan. Nu är jag bara lite snorig, och pyttelite ont i halsen och huvudet. Jag kanske inte var sjuk, jag hade bara sockerbrist. Haha. Behöver gå på rehab tror jag.

 

Sitter och glor på Lyxfällan. Jag fattar verkligen inte hur folk kan vara så jäkla dumma i huvudet som de är i det där programmet. Hur svårt ska det vara att inte leva över sina tillgångar. Okay om det händer nån enstaka gång att man behöver låna, men det gör man väl bara om man VET att man kan betala tillbaka inom snar framtid. Idioter är vad dom är. Men tur att dom finns så dumskallarna kan underhålla mig. Bwaha.

Har klippt mig precis. Fy fan vad jag hatar att gå till frisören. Jag känner mig ALLTID som världens fulaste människa när jag går därifrån. De har så konstig belysning, jag vet, det är för att de ska se hur de klipper, men man ser ju allt annat också. Hur glåmig hy man har. Hur stora påsar under ögonen man har. Vad mycket rynkor man fått. Ja ni fattar dealen. Och inte blir det bättre av att frisören alltid ska vara så jäkla piffig och fräsh. Usch. Blev alldeles utmattad av att bara titta på henne. Ha! Och sen så måste man typ sitta och småprata, om ingenting. Hon min frisör var sällsynt dålig på att agera intresserad också. Jag VET ju att de egentligen skiter i vad jag säger, men de behöver ju inte vara så övertydliga. Jag försöker ju egentligen bara vara trevlig och undvika pinsam tystnad, så egentligen borde hon ju vara tacksam för mitt nervösa pladder. 25 minuter tortyr var det. Och sen gick jag därifrån 350 spänn fattigare. Totalt värt det. Or not. Har iallafall inte fulpage längre, alltid nåt.

Sen har vi fått våran ny soffa också! Så sjukt fin är den. Jag är lite kär. Synd bara att den luktar just ny soffa. Det luktar lite äckligt men gott på samma gång, och jag tror att doften ger mig huvudvärk... Men men. Det försvinner väl förhoppningsvis snart.

Känner mig lite sjuk. Har ont i halsen och snorig. Och så soff-huvudvärken på det. Inte så bra. Hade tänkt hänga med E ikväll och käka de där kexen som aldrig blev uppätna sist. Jag hoppas att det går över lite tills dess.

Idag är jag glad! Dexter sov skitbra inatt vilket betyder att det gjorde jag också! Han gick och la sig vid åtta, gnydde lite vid tio så man fick gå in och stoppa in nappen, sen vaknade han inte förens vid ett på natten och ville ha mat. Och efter det vaknade han inte förens halv sex! Inte ett knyst gjorde han. Där på morgonen så tog jag in han till vår säng och så låg vi och mys-sov till klockan åtta. Hur bra som helst.

Igår så åkte H iväg till IKEA med Dexter så jag fick lite ensamtid. Det var nice. Passade på att städa lite (jag måste vara dum i huvudet som gör det när jag får va ensam... men det går så mycket fortare då!) och sen tog jag ett långt skumbad. Mycket trefvligt må jag säga. Sen käka vi pizza och kollade på Mia och Klara. Jag har missat den serien, och den var faktiskt ganska så skoj. Har bara sett tre avsnitt än så länge, har båda säsongerna, så har lite att glo på när man får lite tid över. Wihoo.

Ikväll blir vi sofflösa. Min pappa kommer och hämtar de stora skinnåbäkena som vi fått låna. Ska bli skönt att bli av med dem. Så inte våran stil. Gigantiska puffiga bruna skinnmöbler är liksom inte riktigt jag. Dessutom tar de upp hela rummet och ändå får bara fem stycken plats att sitta i dem. Mest opraktiska möblerna någonsin. Det sämsta är ändå att man inte kan ligga i dem bekvämt. Man kan bara sitta rakt upp med benen neråt i äkta prinsesstyle för att de ska vara sköna. Inte okay. Så vi köpte en ny soffa. Den kommer på onsdag mellan 13-16. Den är stor och mörkbrun och man får plats massvis av folk och så är den jätteskön och man kan LÄTT ligga i den och mysa hela familjen. Hur bra som helst.

Jag går på en diet. Inte Atkins eller något av de där andra seriösa dieterna. I min diet får man äta pizza och indiskt och vad man känner för, så länge det kan räknas som mat. Man får också fika och så, om man har nån över, eller går ut och gör det eller så. Det enda dieten går ut på är egentligen att byta ut godis mot tuggummi. Byta kakor mot tuggummi. Byta glass mot tuggummi. Ja... Ni fattar. När man går hemma hela dagarna är det skitsvårt att inte småäta. Jag brukar ha godis, choklad, bullar och kakor hemma. Jag gillar att baka. Och jag gillar att äta det jag bakat. Har inte behövt tänka på vikt och vad jag äter innan, men nu så börjar jag faktiskt bli trött på att inte kunna ha mina gamla kläder. Jag väger bara 3 kilo mer än inskrivningsvikten, så det är inga massor jag behöver gå ner, men tillräckligt för att mina kläder inte ska sitta så som de ska. Jag har dock noll självkontroll när det gäller godsaker om jag har dem hemma och jag är uttråkad. Nu så har jag inget hemma, och varje gång jag känner mig sugen så tar jag ett tuggummi. Det funkar OK iallafall. Och det innebär inga stora förändringar i livsstil med mat och träning och sånt crap, så jag kör på det här ett tag och ser om det funkar. Har gjort det hela helgen hittills.

Idag tog jag även av mig hårförlängningen. Så nu är jag flintskallig. Haha. Eller, nä. Men det känns så. Dels så var ju det håret så tjockt och gjorde huvudet större. Och sen så tappade jag så SJUKT mycket hår när jag tvättade det efteråt. Jag trodde seriöst att jag skulle bli flintis. Tror det slet ganska mycket på håret att ha i det där, och sen så tappar jag nog mer hår nu i allmänhet. Man gör tydligen ofta det efter en graviditet.... Har ganska tunt hår nu, enligt mina egna mått mätt, men det ser ganska tjockt ut ändå. Tror ingen annan märker nåt. Så jäkla skönt att vara av med det iallafall! Visst, snyggt med långt hår, men det trasslade sig så mycket och jag har varken ork eller tid att ta hand om det så som jag borde. Hade typ två dreads i håret när jag tvättade det som var helt omöjliga att få bort, så fick klippa bort dem... Så snygg fripp har jag nu! Jaja. Tur att man redan är gift. Bwhaha.

Nä. Jag orkar inte. Inte nu iallafall. Kanske sen. Kanske.

Idag har jag umgåtts med svärmor och min svägerska. I typ 5-6 timmar eller nåt. De kom hit för att hjälpa mig med att passa Dexter, eftersom vi har städhelg i bostadsrättsföreningen och de hyrt en container som man kan slänga gammalt skit i. Jättebra, då vår lägenhet är ganska full med gammalt crap som vi vill bli av med. Problemet var bara att H jobbar hela helgen, och att springa upp och ner i trappor med grejer samtidigt som man bär en bebis är ganska jobbigt. Och inte kan man lämna han själv heller. Så därför kom de och hjälpte mig helt enkelt. Det som vi mest ville bli av med var iförsej en gammal skraltig garderob som var deras till att börja med, och dessutom full av massa gamla grejer. Så egentligen så var det ju inte mer än rätt att de var med och fixade.

Anywho. Det tog en hel del tid. Det som tog mest tid var att få tag på nyckeljäveln till containern. Det stod att min granne skulle ha den, men hon var inte hemma. Sen skulle en granne två trappor ner ha de andra nycklarna, så då gick vi dit. Fick en uppsättning nycklar som skulle gå till den stora dörren på containern. Problemet var bara att haspen eller vad det heter hade rostat igen. Stod där i ösregnet och försökte bända upp dörrjäveln, och det gick bara inte. Gick tillbaka till grannen och frågade om de inte hade nycklar till de små luckorna på långsidan. Och de hänvisade till att min granne skulle ha dem. Så då tänkte vi att skit också, nu kommer vi inte kunna göra det här ändå. Att de skulle komma tillbaka imorgon och hjälpa mig då. Visst, skitsnällt av dem, men jag känner att en heldag räcker liksom, vill inte behöva umgås allt för mycket med dem. Alltså, inget fel på dem alls, jag gillar dem. Men det är ändå H's mamma och syster. Inte min släkt, inte mina vänner. Jaja. Tänkte att jag inte hade nåt val, måste ju bli av med skiten. Men då någon timma senare när vi monterat ner garderoben och förberett klart, så går H's mamma ner och pratar med grannen. Och då HELT PLÖTSLIGT så har kärringen nycklar till den andra dörren också. Liksom what? Varför i helvete kunde hon inte ge den till oss först?

Grejen är att samma kärring stod utanför porten igår och slängde grejer i containern samma dag som vi fick den. Jag frågade om hon visste om man fick slänga grejer hela helgen, eller om det bara var en specifik dag, och vilken dag det i så fall gällde. Hon mumlade nåt kort, vände ryggen emot mig, och började krångla med containerluckan. Där stod hon sen. I typ en minut. Minst. Jag försöker att inte överdriva nu, skulle vilja skriva 100 år, men det var mer en minut. Vilket är lång tid, pröva att räkna själv. Jag stod där i portdörren. Och väntade. Och glodde på henne när hon krånglade. Väntade fortfarande på svar. Men nä. Hon sket i mig. Så då sket jag i henne och gick in och åkte upp till mig.

Vad är det för fel på människan? Svårt att svara på en fråga eller? Om man inte vet så säger man väl det? Eller? Och om man frågar om nyckel så ger man väl den? Man låtsas väl inte som att en människa inte finns, eller som om man inte har något när man egentligen har det. Och OM man gör det, så är man ju inte så jävla dum i huvudet att man avslöjar sin egen lögn med att sedan ge någon det som man sa att man inte hade. Jävla mongo. Styrelsens fru var det tydligen, så får inte vara för otrevligt mot henne. Men jag kan ju alltid låtsas som att hon inte finns. Verkar ju vara poppis.

Förresten så har jag och H bråkat. Eller, bråka är att ta i. Vart lite oense och nu är jag lite sur. Och han är nog också det. Jag skyller på pissigt humör i allmänhet, på grund av min mage som strular fortfarande, den gör ont och gör att jag är mer lättirriterad än vanligt. Om det är så att mensen är på väg så kan det förklara saken ännu mer, med hormoner och grejer som ska försöka normalisera sig och sånt. Sen har ju Dexter vart ganska gnällig och allmänt jobbig sista tiden. Idag har det vart bättre som tur är, men det kan också spela in i min irriterbarhet (Är det ens ett ord? Skit samma.)... Jag hade typ släppt det iallafall. Ville bara att det skulle vara bra igen. Orkar inte gå runt och vara sur för såna små skitgrejer liksom. Men nu så fick jag ett sms och så blev jag sur igen. Han vill gå ut och supa ikväll. Och skrev typ "snälla, får jag?", som att jag vore hans morsa eller nåt. Jag blir bara så irriterad på att han gnäller på att han är så trött och att han inte orkar nånting, men att gå ut och dricka sig full, det orkar han alltid. Och jag hatar när han kommer hem sent och lägger sig i sängen och luktar sprit. Det är så jävla äckligt. Men det som stör mig mest är att han alltid ska gå ut och supa sådär utan förvarning. Bara några timmar innan så får jag veta det. Max. Oftast får jag ett sms efter 12 på natten, när han slutat jobba, att han ska ut också. Om jag fått förbereda mig innan att han ska bort eller göra nåt så vore det mer lugnt. Om jag ska göra nåt utan Dexter så får jag typ planera det en vecka i förtid. Men han verkar tycka att han kan göra lite vad som helst, hur som helst, och fråga om lov men egentligen så frågar han inte, han har redan bestämt sig. Och jag kan ju inte säga nej, för då skulle han bara komma hem och spela martyr istället. Så det är ju liksom kört oavsett. Och det är inte det att han ska dricka som stör mig egentligen, det är att han inte är ett skit till hjälp här hemma på natten eller dagen efter om han vart ute på kvällen. Det stör mig, för jag har aldrig ledigt från mitt "jobb", förutom de gånger som H tar hand om Dexter. Och de gångerna blir färre ju fler gånger som han är ute.

Jaja. Det skulle ju kunnat vara värre. H är ju hemma mycket, och han tar mycket ansvar för Dexter, han hjälper mig och låter mig vara ensam ibland. Mycket vill ha mer eller vad man säger? Ville nog mest skriva av mig lite.

Jag vill starta ny blogg. En som mina föräldrar kan läsa. En som handlar mer om familjen och Dexter. Så jag slipper ringa folk hela tiden. Haha. Usch, jag hatar verkligen telefoner. Nä men när jag hade resdagboken så var det rätt kul när släkt och vänner läste och sådär. Denna bloggen vill jag helst inte att de ska hitta.... Inte för att jag gett ut allt för mycket snaskigheter, men ändå.

Grejen är bara den att fy vad tråkigt det är att sitta och försöka designa till nånting... Och försöka hitta ett domännamn som inte låter sjukt töntigt är assvårt det med. Jag gillar inte mizaru särskilt mycket heller, mest eftersom folk inte fattar vad det betyder, tror väl bara att jag försöker vara häftig med ett namn som innehåller z. FniZz likZzzom. Jaja.

Nån som har nåt tips på någon som typ gillar att göra bloggar? Som skulle vilja göra min lite sådär gratis? Haha. Jag är snål. Och lat. Inte en bra kombination.

Det känns lite som att jag håller på att bli en människa igen. Det är trevligt. Igår kväll så låg jag och läste hur länge som helst, och sen så tog H hand om Dexter när han vaknade under natten. Var bara tvungen att gå upp en gång och amma, och sen så låg jag i sängen till halv10 imorse. LYX! Dexter går ju och lägger sig vid 7-8 på kvällarna i sin egen säng i sitt eget rum, så då får man lite egentid. Eller tillsammanstid för mig och H, beroende på om han jobbar eller inte. Nätterna sover han ganska bra, vissa nätter är ju sämre än andra, men generellt sett så är det bättre nu när vi flyttat han till andra rummet iallafall. Ibland vill han fortfarande sova med oss i sängen, och då får han ju självklart det, men oftast vill han sova själv. Skönt!

Nu på kvällen skulle H egentligen vara ledig, men fick åka in och jobba iallafall efter nåt strul... Trist. Sen skulle jag egentligen umgås lite med E, men hon behövde vara lite ensam så då får hon ju såklart vara det. Vi ska antagligen ses imorgon på dan istället. Men lite trist nu för vet inte riktigt vad jag ska hitt på. Kanske ska kolla på TV för en gångs skull, har mest hängt framför datorn när jag varit "ledig" på sistone.

Förresten E så missade du min surprise! Hade köpt en flaska rödvin, lite kex och ost och hade tänkt att vi skulle kolla på Yrrol, nile city eller kanske flight of the concords. Eller Jim Gaffigan. Eller alltsammans beroende på hur mycket som hanns med. Men en annan gång I guess. Om inte jag och H käkar upp det typ imorgon kväll eller nåt. Bwhaha. Dricka vin och kex är ju kanske inte något man gör sådär mitt på dagen.

Nähäpp. Tror jag ska fixa med lite bilder nu. Va ett tag sedan.

Jag är inte gravid. Phew! Dock vet jag inte vad som är fel, för känner mig konstig. De tog en massa tester, och skulle få svar imorgon om de skulle hitta något. Annars skulle jag höra av mig igen om en månad om det inte blivit bättre. Så får väl se vad som händer...

Igår hade vi middag för två av H's kompisar. De är också gifta, så det blev äkta parmiddag. Haha. Usch, vuxenpoängen har bara haglat in på sista tiden. Gjorde svingod lasagne och sallad på babyspenat, ruccola och fetaost till mig. De andra fick lite annat tjafs i också. Tycker jag är duktig som knaprar löv! Inte likt mig egentligen. Men med lite ost på så går det ner. Moahah.

Har även lekt prettomamma och gjort egen barnmat. Gör ganska mycket och sen fryser jag ner i iskubsgrejen. Hittills har jag gjort majspuré och morotspuré. Har broccoli också som jag ska göra på när dessa är färdigfrysta och förflyttade till plastpåsar. Kommer nog inte orka göra puréer själv sedan när det blir lite mer komplicerade recept, men nu i början så är det ju så sjukt enkelt. Bara koka lite och sen mixa. Majs behöver man ju inte ens koka.

Dexter käkar iallafall mat med glatt humör. Blir ganska arg när man slutar mata honom, så får ha flaskan redo och färdigvärmd så man snabbt kan ge honom den efter. Vill inte ge för mycket mat direkt, för hans mage kanske får flipp? Har ingen koll riktigt, men verkar ju som att man ska ge just SMAKportioner i början.

Idag så åkte H iväg med Dexter och jag fick vara hemma ensam. Hur skönt som helst. Har ju gått iväg en stund själv förut och sådär, men är ju en hemma människa, och det är en helt annan sak att vara hemma själv än om Dexter och H är hemma. Även om Dexter sover och H sitter och gör något, så är man ju inte själv ändå. Känns inte på samma sätt. Tyvärr så slösade jag bort en hel del ensamtid på att sitta och spela Farmville. Ja. Jag är beroende av detta töntiga FB-spel. Men men, jag ville ju det, så då antar jag att det var värt det. För att beskriva hur beroende jag är kan jag ge ett exempel. Jag startar massa nya Facebook konton så att jag kan skicka saker till mig själv från dem. Har startat 8 stycken på de senaste dagarna bara för att jag skulle få en häst. Fick ingen häst på de första 7 farmarna, men den sista så fick jag! Jag blev läskigt glad. Och bara för det så får ni se en bild på underverket här:

Idag har Dexter vart en drömbebis. Ja förutom att han vaknade halv6 imorse då iförsej... Haha. Men han somnade om sen och det gjorde jag också. Han vaknade vid 11, på strålande humör, så jag passade på att försöka ge han riktig mat. Så kallade smakportioner. Mosad potatis med bröstmjölk stod på menyn. Mmm... mums! Först åkte det mesta ut, han höll på med tungan som en galning, lipade och höll på. Tyckte det var kul iallafall, och verkade inte tycka det var äckligt. Så jag fortsatte. Efter en stund så verkade det som han fattade att man kunde svälja maten, och då jäklar blev det fart! Gapade stort och hängde framåt så han skulle få mer. Åt upp nästan allt som jag gjort och jag tyckte jag gjorde för mycket... Inte nog med det, en halvtimme senare åt han 220ml ersättning! Det är rekord, han har vart jättekinkig med maten på sistone, kanske ätit 50ml i taget. Som mest har han väl ätit 120, det vill säga innan kinkperioden nu. Trodde han skulle spy ner halva lägenheten efteråt, men icket. Knappt nåt har han spytt och det brukar han göra mycket annars... KONSTIGT!

Sen så somnade han igen efter nån timme, sov tills vi gick på stan och träffade H på hans lunchrast. Då satt han snällt i sittvagnen och glodde och verkade nöjd. Vi köpte skor till H, sen somnade Dexter i vagnen lägligt till att vi skulle käka lunch på Sandys, och sov även när vi tog en fika efteråt i Gallerian. Vaknade gjorde han när jag kom hem. Då fick han smakportion gröt, även den slank ner utan problem. Lite mer kladd bara än innan, händerna skulle in i munnen samtidigt som gröten, inte så smart bebis jag har. Moaha. Sen har vi lekt lite, och nu så ligger han i sin säng i sitt eget rum och sover. Var inte ens särskilt svår att lägga, vilket han har varit på sistone, grinat och kinkat i över en timme innan han äntligen somnat. Nu gick det på första försöket!

Undrar om han kommer vara skitjobbig inatt nu bara för att uppväga... Hope not!

Imorgon ska jag träffa N i Liljeholmen på morgonen, sen ska jag till BM för att kolla att allt står rätt till med spiralen jag satte in sist jag var där. Jag tror inte att det gör det nämligen. Har haft konstant molvärk sedan den sattes in, så antingen så sitter den snett på nåt vis, eller så är jag gravid igen. Åh jag dör om det är så... Orka vara gravid i nio månader till liksom... Suck.

GALET trött jag är. Dexter är inne i nån slags utvecklingsfas (tycker det är sånt hela tiden, men jaja) och sover sjukt dåligt. Tog över en timme att lägga honom. Han är trött, men vägrar sova, tappar nappen, och tjorvar runt i sängen som en galning. Sen vaknar han varannan timme ungefär. Sen är han sjukt lättväckt, så när H kommer hem från jobbet vaknar han. Vänder jag mig i sängen vaknar han. Går jag på toa vaknar han. Och så vidare. Sen så är han pigg vid sex på morgonen. Det är icket jag. Men skiter han fullständigt i det lilla egot. Hoppas detta blir bättre snart, känner att det är på bristningsgränsen nu. Har faktiskt gjort så nu att vi flyttat hans säng till hans eget rum, hoppas på att han inte vaknar lika ofta då. Hör när han vaknar kommer jag göra i vilket fall.

Har gått jättemycket på sista tiden. Har ju blivit lite trevligare promenadväder ute, och Dexter sover så himla bra i vagnen, så det har liksom blivit så. Häromdagen gick jag en mil (kollat avståndet på "mät min löparrunda" sidan), igår och idag en halv mil. Hade ju tänkt börja träna, men börjar fundera på om jag ska vänta med det till i höst. Nu är det ju snart sommar och då är det ju inte så skoj att stå inne på ett gym. Är hellre ute och går. Sen har de friskis och svettis utomhus i tantolunden, GRATIS, så det kan man ju gå på i så fall. Vi får se.

Nä. Jag måste fasikens sova. Ska vi slå vad om att så fort jag lagt huvudet på kudden så kommer min älskade son att börja skrika?

Ja om någon missat det så satt min farsa i fängelse för några år sedan. Ett långt straff, 10 år. I Sverige sitter man ungefär 3/4 av strafftiden, sedan blir man frisläppt, så han kom ut efter 7 år ungefär. Trodde han lärt sig sin läxa, men nu förra året åkte han in igen, denna gången "bara" ett år, på lite lägre säkerhetsnivå. Nu är han ute igen, dock med fotboja som han ska tills i Maj.

Jag blir lite irriterad på den diskussion som nu uppkommit iomed en artikel om att Englas mördare har fått permission. Har sett Facebook grupper som "RESPEKTERA ENGLA = Inga permissioner till mördare, brottsoffrena får ingen.". Visserligen så mördade inte min pappa någon. Men han satt ett långt fängelsestraff. Jag tror inte jag skulle känna annorlunda inför frågan oavsett vilket brott han begått. Jag kan ju ha fel förstås, men jag TROR inte jag skulle känt annorlunda. För mig känns det självklart att människor ska få permission. Det är INTE så att de får gå ut själva, och hitt på lite vad de känner för. De har vakter, de måste bestämma innan vad de ska göra och få det godkänt, de åker någonstans där internen inte har några kontakter, och denna plats är okänd för internen tills dess att den kommer dit. Ingen semester alltså. I början har man bara "lufthål", korta permissioner. Sen blir de längre och mer frekventa, och till slut så blir det utan vakter.

Jag anser iallafall att fängelse är ett jävligt kasst sätt att behandla människor som begått brott. Låsa in dem i x antal år och sedan släppa ut dem. Vad har ändrats under dessa år? Personen som suttit där har bara fått umgåtts med människor i samma sits, fått lära sig lite fler tips och tricks i brottslighetens tecken, blivit lite mer associala. Skitbra! Vad som skulle behövas är ju till exempel obligatoriskt psykologhjälp. Men de måste inte gå på sånt om de inte vill. Människor som hamnar i fängelse hamnar lätt där igen, och det finns ju en anledning varför. När man kommer ut så är man märkt för livet. Svårt att få jobb när x antal år saknas i resumen till exempel. Och i fängelset har man fått kontakter som man kan få "hjälp" av...

Permission är ju ett sätt att behålla kontakten med den "verkliga" världen. Utan det skulle antagligen återfallsfrekvensen vara ÄNNU högre än vad den är idag. Dessutom så är det viktigt för oss anhöriga att de får permission. Hur kul tror ni att det var för mig att åka till fängelset och hälsa på min pappa? Varför ska JAG behöva lida när JAG inte gjort ett skit fel? Det är inte bara personen som sitter i fängelse som sitter där, det är hela den personens familj och vänner. Det drabbade mig skithårt när detta hände. Det drabbade min lillasyster ännu mer, hon var bara två år när hennes pappa "försvann". Visst, min farsa får skylla sig själv att han fått en pissig kontakt med sina döttrar. Men det är fan orättvist mot oss, när vi inte gjort något för att förtjäna det.

Jag åkte till fängelset kanske 3-4 ggr när han satt där. Alla rum ligger brevid varann, och det är likadana rum för familjer som det är för personer som får dit sin flickvän. Det är plastskydd över soffor och det finns handdukar. Det är rätt lyhört... Så ni kan ju tänka er hur mysigt det var att sitta där. Nä, permissionen är det enda som gjort att jag fortfarande har någon slags relation till min pappa. Att ta bort den skulle vara fruktansvärt, inte bara mot internen, utan mot hela deras familj.

 

Familjen!

Varit lite mycket på sistone. Först öroninflammationen, sen var Dexter sjuk hela veckan, hostade och tappade rösten... Stackarn bara pep när han försökte skrika. Skönt för våra öron visserligen, men jag tyckte så synd om honom! På lördagen blev det dop som planerat ändå, eftersom han mest bara var hes. Det fick vi konstaterat då jag åkte till sjukhuset med honom på fredagen också.

Jag har vart sjuk. Är fortfarande lite sjuk iförsej. Hosta från helvetet, snorig och feber. Febern är så gott som borta som tur är. Hostan däremot hänger kvar. Sämsta är att eftersom jag ammar så får jag inte äta någon hostmedicin. Jag får inte ens äta Strepsil, töntiga små lenande antibakteriella halstabletter som man köper receptfritt på apoteket. Nä, är man morsa måste man tydligen skaffa sig superkrafter och klara av att fighta bort alla sjukdomar utan medicin. Kul. Särskilt kul är det att Dexter inte ammar särskilt ofta längre, bara lite sådär då och då när han känner för't. Tack för den.