Försäkringskassan Suger
Sjukt länge sen jag skrev. Kanske borde lägga ner bloggen.. Men kanske kommer igång igen nån gång, så den får ligga kvar. Ganska kul att läsa bakåt också tycker jag, ego som jag är. Hehe.
Har fått dåliga nyheter från försäkringskassan också. Kommer bara få minimibeloppet de första 180 dagarna som jag är hemma med Dexter, dvs 180kr per dag, vilket i princip är som att bli spottad i ansiktet samtidigt som man förväntas vara tacksam. H kan vara hemma med honom de första 180 dagarna och få pengar utifrån sin lön, men det funkar ju inte riktigt eftersom han ammar fortfarande, och dessutom har jag ju inget jobb. Så det blir ju lite svårt. Dessutom så behöver vi H's jobbpengar extra mycket nu, eftersom han i princip får in två månadslöner när man räknar med all dricks han får. Så det funkar helt enkelt inte att han är hemma. Blir bara så bitter, för jag har ALDRIG behövt bidrag innan, även när jag var arbetslös så bad jag aldrig om a-kassa, har aldrig gått på soc, även fast jag säkert skulle kunnat få det om jag velat vissa perioder. Har alltid velat klara mig själv, och jag har kunnat göra det också. Men nu går det ju inte. Jag kan inte jobba för jag MÅSTE vara hemma med våran son. Och så blir det såhär... Vet inte riktigt hur de har tänkt att man ska klara sig på typ 3500 kr i månaden (efter skatt). Ska man söka soc då också eller? Nu kommer vi ju inte få det eftersom vi är sambos, och dessutom bor billigt (på pappret). Att vi betalar mer hyra än vad som registreras kan vi ju inte åberopa.
Äh, vi klarar oss. Om sanningen ska fram så är det bara "onödigt" lyx som vi inte har råd att unna oss längre, som resor och att äta ute. Vilket suger, men nu är det som det är. Jag råkade bli gravid och hann inte jobba 240 dagar innan han kom. Då ska jag straffas. Att jag jobbat kontinuerligt i flera år innan, på samma jobb, räknas inte. Tack för den. Nu förstår jag varför alla hatar försäkringskassan så jävla mycket. Deras mongoregler förstör ju verkligen folks liv. Tänk om jag inte haft H i mitt liv, hur skulle jag ha klarat mig då? Känns inte alls bra att vara totalt beroende av honom heller, tycker inte om att känna tacksamhetsskuld, vanligtvis är det jag som tar hand om andra och betalar för andra. Utnyttjad har jag blivit också. Vill inte att H ska känna att jag utnyttjar honom. Det gör han säkert inte... Bara jag som känner så. Lite. Äh, jag vet inte. Om situationen var tvärtom skulle jag gjort likadant som honom.
Blir alltid så tråkiga inlägg när man ska försöka sammanfatta vad som hänt på en månad, totalt ointressant. Har mest hälsat på folk, folk har kommit hit, gått på promenader, åkt och handlat på olika ställen, vart på BVC och såna grejer. Dexter väger numera 5.8 kilo och är 61 centimeter lång. Börjar få lite smått kramp av att bära på honom, och värre lär det bli!
Har fått dåliga nyheter från försäkringskassan också. Kommer bara få minimibeloppet de första 180 dagarna som jag är hemma med Dexter, dvs 180kr per dag, vilket i princip är som att bli spottad i ansiktet samtidigt som man förväntas vara tacksam. H kan vara hemma med honom de första 180 dagarna och få pengar utifrån sin lön, men det funkar ju inte riktigt eftersom han ammar fortfarande, och dessutom har jag ju inget jobb. Så det blir ju lite svårt. Dessutom så behöver vi H's jobbpengar extra mycket nu, eftersom han i princip får in två månadslöner när man räknar med all dricks han får. Så det funkar helt enkelt inte att han är hemma. Blir bara så bitter, för jag har ALDRIG behövt bidrag innan, även när jag var arbetslös så bad jag aldrig om a-kassa, har aldrig gått på soc, även fast jag säkert skulle kunnat få det om jag velat vissa perioder. Har alltid velat klara mig själv, och jag har kunnat göra det också. Men nu går det ju inte. Jag kan inte jobba för jag MÅSTE vara hemma med våran son. Och så blir det såhär... Vet inte riktigt hur de har tänkt att man ska klara sig på typ 3500 kr i månaden (efter skatt). Ska man söka soc då också eller? Nu kommer vi ju inte få det eftersom vi är sambos, och dessutom bor billigt (på pappret). Att vi betalar mer hyra än vad som registreras kan vi ju inte åberopa.
Äh, vi klarar oss. Om sanningen ska fram så är det bara "onödigt" lyx som vi inte har råd att unna oss längre, som resor och att äta ute. Vilket suger, men nu är det som det är. Jag råkade bli gravid och hann inte jobba 240 dagar innan han kom. Då ska jag straffas. Att jag jobbat kontinuerligt i flera år innan, på samma jobb, räknas inte. Tack för den. Nu förstår jag varför alla hatar försäkringskassan så jävla mycket. Deras mongoregler förstör ju verkligen folks liv. Tänk om jag inte haft H i mitt liv, hur skulle jag ha klarat mig då? Känns inte alls bra att vara totalt beroende av honom heller, tycker inte om att känna tacksamhetsskuld, vanligtvis är det jag som tar hand om andra och betalar för andra. Utnyttjad har jag blivit också. Vill inte att H ska känna att jag utnyttjar honom. Det gör han säkert inte... Bara jag som känner så. Lite. Äh, jag vet inte. Om situationen var tvärtom skulle jag gjort likadant som honom.
Anyways. Orkar inte tänka på det mer.
Ska döpa Dexter den 10 April. Massa att fixa inför det, men typ inget jag kan göra i förväg. Har fått en tjej att sjunga (H's kompis) iallafall, och så ska E som blir hans gudmor göra/läsa nånting också. Undrar om jag borde läsa nån dikt eller nåt? Brukar mamman göra nåt på dop? Har vart på typ ett dop innan, har glömt hur det brukar funka. Prästen har inte ringt ännu heller, ska fråga han när han gör det. Hittills så blir det typ 50 pers på dopet. Kan bli ännu fler, typ 70. Hade tänkt köpa tårtor, men med ekonomin som den är får det bli till att baka. Mamma, farmor och svärmor ska hjälpa till, annars skulle jag fått stå inlåst i köket i en vecka och bara baka om jag skulle gjort allt själv.
Nu vaknar Dexter så får sluta skriva.
Kommentarer
Trackback