Inbyggd Fotboja

Igår gick jag på min första promenad sedan jag klämde ut Myggan. Ja, min första promenad ensam alltså. Utan barnvagnen, utan Dexter och utan H. Det kändes konstigt. Visserligen var det ingen lång promenad, bara till pizzerian och tillbaka, men ändå! Sjukt konstigt att man får helt dåligt samvete bara man är ifrån sin bebis mer än en sekund. Mina tuttar fungerar dessutom som en fotboja ungefär. Så fort jag är för långt borta från "där jag borde vara", dvs nära Dexter, så börjar de värka som attans. Skitjobbigt.

Idag så har vi faktiskt inte haft nåt besök alls. Jäkligt ovanligt. Vart som öppet hus här på sistone känns det som. Igår var min mamma och hennes snubbe på besök. Mamma sa att hon vägrade gå härifrån om hon inte fått hålla i Dexter, så det var bara till att väcka honom. Han är typ omöjlig att väcka, så det var lättare sagt än gjort. Tog en sisådär 20 minuter eller så. Och vi har faktiskt fått order från BVC om att väcka honom var tredje timme för att ge han mat, så jag var inte så hemsk att jag väckte honom endast för mammas skull. Hehe. För övrigt så suger det att behöva göra det. Han är mycket gnälligare på dagarna nu än vad han var innan. Men han sover istället bättre på natten, vilket är bra. Vet inte vilket som är värst/bäst dock, önskar att han kunde vara både glad på dan och sova på natten, men det är väl för mycket begärt antar jag.

På torsdag börjar H jobba igen. Och jag ska börja vara ensam hemma med Dexter. Känns lite läskigt. Lite mycket ansvar liksom. Ihh. Och jag är rädd att det ska kännas tråkigt. Särskilt nu i början när man egentligen inte har nån kontakt med ungen. Han tittar liksom igenom en. Kan ju inte fokusera med blicken ännu, han ler inte, han jollrar inte... Han bara... Är. Och han vill äta av mig. Som en liten parasit. Haha. Världens gulligaste parasit visserligen. Men ändå. Har dock tyckt att jag fått ögonkontakt mer och mer nu sista dagarna, så det kommer väl snart. Ska bli kul att se honom utvecklas. Måste köpa en sån där bok som man kan skriva ner allting i, typ första leendet och sånt där. Känns som man glömmer bort sånt annars, och jag älskade min sån bok när jag var liten.

Igår kom också min pappas nya tjejs brors fru (hängde ni med?!) hit och lämpade av en kartong(!) med kläder i strl 50-68. Mest storlek 62 dock, vilket är det han kommer ha snart, och nästan lika mycket 56, vilket är den storlek han har nu. Sjukt mycket fina saker, nästan oanvänt, och massa märkesgrejer. Kommer bli rik som ett troll av att sälja det på tradera när Dexter växt ur det! Moahaha. Okey, kanske inte rik, men ja... Rikare iallafall. Kanske borde spara det iförsej... Vem vet, kanske blir ett syskon så småningom. Inte för att jag känner mig ett dugg sugen på det just nu. Heh.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback