mizaru

Okey. Helgen har inte precis varit kul. H har jobbat hela tiden, och Dexter har vart på synnerligt dåligt humör vilket betyder att jag inte har haft det så trevligt. För att spä på härligheten så är jag dessutom förkyld. Jag lovar att det är jättekul med fem timmar av bebisskrik när man redan har ett huvud fyllt med snor som värker. Mina armar är helt slut av allt bärande och gungande, mina höfter (som fortfarande är helt uppluckrade) gör skitont efter allt gående, och jag känner mig mentalt utmattad. Idag var dock H ledig, så nu känns det bättre. Men shit alltså, det var INTE kul i lördags natt... Inget jag gjorde hjälpte. Han bara skrek och skrek och skrek. Och skrek. Till slut visste jag inte vad jag skulle göra, fick lägga ifrån mig Dexter och gå därifrån, ringa till H och spela in ett desperat meddelande på hans mobilsvar och grina lite. Sen gick jag och la mig med honom brevid mig, han låg där och klöste (hans naglar är VASSA) och skrek, till slut så somnade han. Usch. Så hemskt, för han måste ju ha ont eller något, så jag tycker ju synd om honom, samtidigt som jag liksom verkligen inte pallar mer efter ett tag. Vet inte om han har någon slags magknip eller nåt, kanske kolik, men jag tror ändå inte det, för då skulle han nog skrika mer och oftare än vad han gör.