mizaru

Känns så konstigt att bo här själva. Känns knappt verkligt... Vi ska liksom BO här. På obestämd framtid. Känns så sjukt att jag redan har bott här i fyra månader, men jag har liksom inte bott här. Mest haft det som en plats att sova. Känns svårt att göra det till mitt, till vårat. Har ju blivit mycket bättre nu när vi köpt grejer och sådär, men eftersom allting är nytt så måste vi ju göra det till vårat också. Har ju ingenting kvar sedan innan. Har ju flyttat en massa innan, men det har alltid vart det att man fyllt varje lägenhet med sina saker som gjort att det känts som hemma. Missförstå mig rätt, jag trivs här, men jag längtar tills jag verkligen känner att ja, detta är mitt hem! För än så länge är det inte riktigt så. Tror att en del osäkerhet och tidigare tjafs har bitit sig fast i mitt medvetande också, gjort att lägeheten i sig har fått en lite dålig vibe. Känns fortfarande som att vi sover i M och L's rum, fastän ingenting där inne är deras. Jaja. Bara att låta tiden ha sin gång I guess. Tror att lite mysfaktor skulle göra mycket också, ska försöka pallra mig ner på stan någon dag i veckan, eller ännu hellre, ta en tur till ikea igen. Känner mig bara så osugen. Ingen bra idé att göra sånt när man inte känner för det.