mizaru

Been a while.. Och saker har hänt kan jag ju ta och berätta. Lite jobbigt eftersom jag avslöjat bloggen för vissa personer som genom google translator kan få reda på grejer som jag skriver här. Åuh. Varför gjorde jag det? Iförsej, spela roll. Hon har dragit nu och skit detsamma vad hon tycker om mig. Man kan väl iallafall säga att jag haft min första dåliga CouchSurfing upplevelse. Nån gång skulle väl den komma också, och jag är glad att det inte var nåt mer seriöst än det som vart nu. När jag började var jag ju rädd att jag skulle bli både våldtagen, misshandlad, eventuellt mördad och definitivt bestulen. Men jag blev motbevisad, och det har verkligen hjälpt min tro på mänskligheten hur ostigt det än låter. Anyways. Min senaste surfare var från Israel, hon var queer. Vilket tydligen var jätteviktigt att påminna om hela tiden. Det är sånt som fått mig att tröttna på flatvärlden, folk som hon som baserar hela sin person på vem hon knullar med. Min sexualitet är inte den jag är, det är en jävligt liten del. Bara för att jag passar in i HBTQ så betyder inte det att jag måste älska allt som har med det att göra, dvs filmer som handlar om det, musiker som är gay, författare som är det och så vidare. Jag är så trött på att behöva ha djupa diskussioner kring kön och maktstrukturer. Vafan, låt mig vara. Pallar inte.

Iallafall. Hon ville diskutera. ALLT. Och hela jävla tiden. Gick inte att ha en vanlig konversation om typ... låt säga vädret. För hon fråga "Why" efter allt. Jag sa att jag gillade lukten av nyfallet regn. Hon frågar why. Ehmm.. För att det påminner mig om sommar, det är varmt ute och det regnar, det luktar... sommar. Hon svarar att det luktar avgaser och att det inte alls är varmt, jämfört med Israel. Bara så ni vet folks, så är inget så bra, har så fina saker eller sån bra kultur som Israel. Vad jag än sa så var Israel och hennes åsikter så mycket bättre. Vi började bråka i lördags kväll. Och det är fan inte ofta jag blir så irriterad att jag börjar bråka. Tills slut så sa jag att jag fan inte orkar diskutera mer, hon blev svinsur och satte sig och lyssna på sin mp3 och skrev frenetiskt i sin dagbok. Jag gick och duschade i typ en timme, asförbannad, och sen försökte jag sova bort det. Första jag ser när jag vaknar är henne som glor på mig och frågar om jag blev arg på henne igår. För det första. ALLA vet att jag inte är en morgonmänniska. Det är rätt obvious på morgonen, och jag hade till och med sagt det till henne flera gånger. För det andra, så tar man väl inte en sån diskussion med en människa man knappt känner när denne precis slår upp ögonen? Eller? Jag svarade iallafall att jag inte blev arg, men irriterad. För att jag inte orkar diskutera precis allt hela jävla tiden. Hon svara att hon iallafall blev arg på mig och mina åsikter om saker men att hon sedan hade kommit till insikt att hon hade haft precis samma åsikter som jag förut, men att hon nu vuxit som människa och att det var så himla skönt för henne att inse. Och att hon tyckte synd om mig för att jag tyckte så men att jag säkert också skulle kunna komma fram till samma som hon nån gång. LIKSOM WHAT!? Hur jävla nedlåtande får man vara? Fy fan vad jag fick bita mig i läppen för att inte slå in käften på henne. Men jag orkade inte ens säga nåt. Efter det så har jag försökt hålla mig borta från hemma. Åkte till morsan på middag, stannade så länge jag pallade, sen åkte jag hem till brorsan och kolla på film, gick och la mig tidigt och sa att jag var trött även fast jag inte var det, sen sov jag tills jag var tvungen att gå till jobbet. Något tragiskt att en främmande människa kan få en att hålla sig borta från sitt eget hem.

Nu har jag bara tagit upp några små saker som hänt. Skulle typ kunna skriva en bok om allt som den människan som sagt som var rent ut sagt ofärskämda och som jag tog jävligt illa vid mig av. Men jag tror att hon själv typ har skitdålig självkänsla och försöker imponera på mig genom att säga hur jävla bra hon (och hennes land) är. Fick det lite konfirmerat idag när jag vaknade efter att hon (äntligen) dragit vidare. Hade ett mail i inkorgen, typ det längsta jag någonsin fått. Där hon skriver att hon gillar mig. Att hon blev besviken för att vi inte kom så bra överens som hon trodde att vi skulle göra, att hon blir ledsen för att jag hellre vill umgås med andra än henne osv osv. Dessutom så skriver hon någon slags analys på mig som person, som typ är helt felaktig och som jag fan blev ännu mer offended av än något som hon någonsin sagt innan. Hon känner inte mig, vafan har hon för rätt att försöka säga hur jag ska ändra mig och hur jag bör leva mitt liv? Jag skiter i om hon menar väl eller inte. Hon är fan en av de största idioterna som jag någonsin träffat och jag hoppas jag aldrig träffar henne igen. Någonsin.