mizaru

Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Kunde inte sova på typ hela natten, bara låg i någon slags halvdvala. Grubblade på allt och inget, fick ångest för att jag aldrig kan bestämma mig för något, för att jag inte förstår mig på hur andra människor funkar och för att jag knappt förstår hur jag själv fungerar. Jag är så bra på att ljuga för mig själv att jag inte vet längre om det jag tycker just nu egentligen är det jag tycker eller om det bara är jag själv som bestämt att det nog är bäst att tycka på det här sättet men att jag egentligen inte alls tycker så. Förvirrande? Ja. Ifrågasätter allt. Lurar jag mig själv? Jag vet inte. Om jag gör det så är det ju jag som är den största suckern i världshistorien, och det som suger mest med det är att jag inte har nån annan att skylla på än mig själv.

Behöver verkligen sova. När jag är trött så spinner mina tankar iväg i helt sjuka banor och då blir det bara en nedåtgående spiral, eftersom jag inte kan sova på grund av alla sjuka tankar.

Blir ingen fest/middag på lördag. Pallar inte. Det gör mig lite lugnare, då har jag hela lördagen på mig att baka och förbereda inför söndagen. Om det kommer någon vill säga. Det är ett litet fåtal som sagt att de kommer, de flesta har sagt att de kanske kommer... Om alla dyker upp blir det trångt, om ingen gör det blir det pinsamt och jag får helt plötsligt väldigt mycket muffins och kladdkaka för mig själv.