36 Timmar
Har vart vaken i 1½ dygn nu ungefär. Minus 1½-2 timmar av någon slags konstig halvsömn inatt. Min hjärna fungerar inte känns det som, och det är en rätt skön känsla just nu. Pallar inte tänka och grubbla på hur det kommer bli. Jag är sån som planerar framåt, rätt mycket framåt. Har tänkt i banor som om jag nu får barn så kommer de nu ha 3 uppsättningar av mormor och morfar. Hur stört är inte det?
Det som känns allra jobbigast och som vrider om i hela mig när jag tänker på det är min relation till pappa. Han är ju min "plastfarsa" men eftersom han är den som uppfostrat mig och funnits där för mig när jag växte upp så räknar jag ju honom 100ggr mer som min pappa än min biologiske. Men nu när de inte ska vara gifta längre, vad blir vi då? Han adopterade mig aldrig. Nu kommer vi inte vara nånting alls åt det hållet överhuvudtaget, rent juridiskt eller hur man ska säga. Vet väl att det inte är det viktigaste, hur andra ser på min relation med min pappa, men det gör ändå ont i mig på nåt sätt. Han förtjänar att vara nåt mer. Fan nu börjar jag grina igen.
Det som känns allra jobbigast och som vrider om i hela mig när jag tänker på det är min relation till pappa. Han är ju min "plastfarsa" men eftersom han är den som uppfostrat mig och funnits där för mig när jag växte upp så räknar jag ju honom 100ggr mer som min pappa än min biologiske. Men nu när de inte ska vara gifta längre, vad blir vi då? Han adopterade mig aldrig. Nu kommer vi inte vara nånting alls åt det hållet överhuvudtaget, rent juridiskt eller hur man ska säga. Vet väl att det inte är det viktigaste, hur andra ser på min relation med min pappa, men det gör ändå ont i mig på nåt sätt. Han förtjänar att vara nåt mer. Fan nu börjar jag grina igen.
Kommentarer
Trackback