Leave Me Alone

Det tidgare inlägget är inte riktat till nån särskild. Mest bara så det känns rent generellt just nu. Jag orkar inte. Jag vill bara vara ifred och ensam och isolerad. Är det så svårt att bara låta mig vara det? Det är inte the end of the world, jag får sådana perioder ibland bara. Att folk tar åt sig personligen för att jag inte ringer eller nåt gör mig bara ännu mer anti än vad jag redan är. Orkar inte ta hänsyn till andra. Kalla mig ego då. Men jag kommer ändå alltid vara nummer1 för mig själv. Klarar mig utan andra människor i mitt liv, iallafall sådana som ska hålla på och gnälla och skit. Nu låter säkert det här också som jag tänker på någon speciell, men det gör jag inte, och om du känner dig träffad eller whatever så är det för att du är egocentrerad och tror att allt handlar om dig. Det gör det inte. Enda sättet för mig att ta mig ur det här humöret är att vara själv. Så snälla, ring inte, sms:a inte, skriv inte, gör ingenting. De som läser det här och inte brukar göra något av de sakerna, börja inte med det nu heller.

Hej då.

Kommentarer
Postat av: Johannes Flakbil

Duktigt anti hehe. I sådana här tider ska man alltid fundera över det klassiska koreanska ordspråket: "haver man barn bör det vara en påg, annars kan man inte sälja den". Dvs titta i backspegeln, kolla oljenivån och sådär. Nu kanske man inte kan applicera just detta ordspråket på dig, men det är tanken som räknas.

Åh har du hört förresten, Jennifer (hon med den konstiga handen och det hetsiga humöret) på H&M Uppsala har blivit politiker! Det trodde jag aldrig. ALDRIG.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback