Jo Men Visst

Så. Imorgon återvänder jag dit jag en gång svor att jag aldrig mer skulle sätta min fot. Till den lilla hålan Sollefteå, där jag tillbringade cirka 1½ år med att plugga Internationell Kris- och Konfliktkunskap. Usch vad jag hatade det stället alltså, så litet och isolerat. Fick lite panik nästan. Var roligt och mysigt första månaden när man lärde känna alla, men sen var man liksom fast med samma människor 24/7, och det tröttnade jag rätt snabbt på. Nu ska det dock bli roligt att träffa en massa från den tiden, eller, en del iallafall. Haha. Kommer nog inte ihåg namnet på allt för många om jag ska vara ärlig. Ser nog faktiskt mest fram emot själva roadtripen, och att (om det är fint väder) sitta ute på gräsmattan, glo på folk som spelar brännboll (aldrig att jag tänker spela) utanför Källstavägen och känna att man är ledig.

Har packat klart, och som vanligt så har jag svårt att fylla min väska. Blir alltid så mycket plats över. Men jag fyllde den med lite extra kläder, det kanske är kallt där uppe i norr? Borde väl kolla nån slags vädersajt. Har laddat iPoden med dängor från förr, och har fått låna en fm-sändare till den också. Verkar smart, man kopplar in själva grejen i iPoden och kopplar den till cigarettändaren i bilen (varför i helvete har de sånt i bilar fortfarande undrar jag?) och så sänder den det man spelar till en viss kanal på radion. Har inte testat om den funkar än, men det borde väl inte vara några problem.

Kommer nog bli dött här i helgen, vet inte om jag kommer komma åt en dator där uppe. Men I guess att ni överlever. Bwahaha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback