mizaru

Okey, jobbet var roligt i en dag. Nu vill jag bara därifrån. Bråkade med G idag, jag tror jag gör det bara för att jag egentligen har dåligt samvete för att jag ska sluta. Jag var på väg att säga det flera gånger idag, men blev liksom aldrig ett bra tillfälle. Haha. Usch, det låter som att jag ska göra slut eller nåt. Vilket jag ju ska på ett sätt. Jag vet att jag kommer såra honom, det är liksom inte bara företaget som kommer mista en anställd. Han tror liksom att att jag ska ta över företaget en vacker dag, att jag ska fortsätta jobba där för resten av mitt liv. Inte för att jag förstår hur han kan ha fått för sig det. Men nu känns det iallafall som bördan för hela företagets framtid ligger på mina axlar och även om det låter jävligt pretantiöst så är det sant. Just nu så är det så. Vilket suger eftersom jag aldrig velat ha så mycket ansvar för något någonsin. Om jag hade haft ett vanligt jobb hos nån som jag inte brydde mig ett skit om, vilket vart fallet med alla andra jobb jag någonsin haft, så skulle det vart 100 ggr lättare att bara packa ihop och dra. Önskar att så var fallet nu också.

 Men imorgon. Då ska jag säga det. Lika bra. Ska göra det snabbt, som ett plåster, bara att säga't . Ihh. Jag är nervös.

Sen måste jag bestämma mig om jag ska sälja lägenheten nu eller senare... Åuh. Så mycket beslut. Pallar inte.