Sick Of Being Sick

Tyskarna har åkt hem. 5 dagar var lite väl mycket, särskilt när man är sjuk. Mina social skills är inte direkt på topp när jag har 38-39 graders feber. Det är inte heller särskilt kul att känna att man inte kan hosta på nätterna för att man är rädd för att väcka sina små gäster som sussar sött på soffan/madrassen. Inte för att jag vill hosta, men ibland så känner man liksom att man skulle behöva. Men som sagt. De var söta, tysta, artiga, snälla, försiktiga, så jag kunde inte tycka illa om dem. Men vi hade typ noll gemensamt, och de var rätt tråkiga sådär generellt. Sen att de hade problem med sin engelska gjorde inte det hela lättare. Något jag dock har lärt mig är att tyska kan låta rätt så gulligt och inte alls så hårt som jag trott att det måste göra. Lyssna på 2 tyska brudar som viskar i köket på morgonen för att de inte ska väcka dig så kommer du förstå vad jag menar.

Jag är fortfarande sjuk. It sucks so much ass I dont even know where to start. Var hos läkaren i måndags, hon tog blodprov och det visade att jag inte hade en infektion, så då måste det vara virus. Influensa för att vara exakt. Gick inte att göra något åt saken. Fick hostmedicin och intyg på en veckas sjukledighet till. G är inte direkt glad på jobbet, han är sjuk också. Men jag kan knappt stå upp, så kan inte direkt jobba. Detta som suger med att jobba på ett litet företag, får så dåligt samvete... Vi är liksom bara 2 stycken, så är jag borta så halveras arbetskraften. Inte mitt fel iförsej att han inte har nån back up. Har dåligt samvete för att jag ska sluta också. Hmm. Måste berätta det snart. I dont want to.

Det som var bäst med läkarbesöket var att de bestämde sig för att göra en lite mer grundlig check up på mig, så ska tillbaka och ta massa tester, blodvärden, blodsocker och sånt. Förhoppningsvis hittar de vad som är fel. Kan ju vara bra att ha det sorted out innan jag åker till Thailand iallafall.

Weeds säsongerna är slut och jag har börjat kolla på Lost från avsnitt 1 istället. Nu ligger jag på avsnitt 16. Jag är så glad att internet finns. Känns som det har räddat mig från att bli galen nu när jag vart sjuk såhär länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback