mizaru

Ett pepptalk senare och jag satt i bilen på väg hem till Vera. Det är bra med kompisar som fattar hur jag fungerar, och som inte tar illa upp för att jag är som jag är. Folk som jag lär känna tycker säkert att jag är dryg och dum i huvudet ibland för att jag ställer in saker i sista sekunden för att jag inte pallar, det är tydligen inte en acceptabel förklaring. Visst skulle jag kunna komma på andra (falska) förklaringar, typ min mamma är sjuk eller nåt, men det är inte riktigt min grej. Då tar jag hellre att en del går runt och tycker jag är konstig och otrevlig. Inte som att jag lider av det. Jag har inte så jättemånga vänner egentligen, men det är ändå för många. Känns inte som att jag hinner med att träffa dem, jobba 6 dagar i veckan, städa, tvätta, diska, laga mat, handla mat, leka med katterna, rensa kattlådan, sova och dessutom hinna vara själv så mycket som jag vill och behöver. Vänner är ju bra att ha, men att skaffa fler känns inte så aktuellt egentligen, det skulle bara ge mig ännu mer dåligt samvete och sätta ännu mer press på mig själv. Tråkigt egentligen, men jag pallar liksom inte med ikringflängandet som jag sysslade med förr för att hinna med allting.

Hm. Iallafall. Igår var trevligt, vi skulle kolla på film egentligen, men istället tillbringades kvällen med att sitta i Veras kök och lyssna på Sommar i P1 med Filip och Fredrik. Efter det kollade vi på massa klipp från HippHipp, Nile City och Kvarteret Skatan. Och pratade massor förstås. Sov över hos Vera och lyckades försova mig så fick slänga mig i bilen nyvaken och köra direkt till jobbet. Nu jobbar jag i t-shirten jag sov i och med sminket som jag satte på mig i bilen precis innan jag gick in på jobbet. Fresh I tell you. Men det var faktiskt värt det tro det eller ej. Moaha.